De två första avsnitten i belysningen samt vittnesuppgifter som framkommit i media, visar på att flertal gärningsmän inte kan uteslutas. En lärare vid namn Birgitta hade ringt sin man och sagt "de skjuter, de skjuter"!

Ett offer ringde sin fästmö och sade "jag har blivit skjuten, de sköt oss". I ett avsnitt skriker en kvinna "dom skjuter"..."de sköt dom". Truefact har tagit fram audio i det andra avsnittet som visar på flertal personer med enorm aggressivitet.

Varför belyses inte detta mer i media? Efter 2-3 veckors hårdpenetrering med ett riktat informationsflöde till Svenska folket, blev det helt tyst.  Media har själv intervjuat vittnen som framlägger att det var flertal gärningsmän. Ingen reagerar pga den hårda anstormningen samt slagsmålet media emellan, att direkt måla ut en ensam gärningsman, framlagt genom info från rättsvårdande myndigheter. Vem kontrollerade rättsvårdande myndigheters uppgifter?

​

Följande analys och uppfattning är min egen och är baserad på den information och icke transparens som kastar sin skugga över Örebroskjutningen. Samt det tragiska händelseförloppet och  efterspel som skapar frågeställningar  i flertal forum och hos gemene man i vardagslivet.

​

Motiv

Det finns flera möjliga motiv, både utrikes- och inrikespolitiska, som kan ligga bakom en eventuell mörkläggning av att det var flera gärningsmän vid skolskjutningen i Örebro 2025. Här är några tänkbara faktorer: 

                                     Utrikespolitiska motiv 

​

Sveriges internationella rykte och säkerhetsläge.

• Om det framkommer att en organiserad grupp låg bakom dådet, kan det påverka bilden av Sverige som ett tryggt land. Detta kan ha konsekvenser för diplomatiska relationer, investeringar och turism.

•  Internationella aktörer kan ifrågasätta Sveriges förmåga att hantera terrorism eller organiserad brottslighet.

Relationer med andra länder 

• Om det finns kopplingar mellan gärningsmännen och utländska grupper (t.ex. extremistorganisationer, underrättelsetjänster eller organiserad brottslighet) kan det leda till diplomatiska påföljder. 

• Sverige kan vilja undvika att anklaga en specifik nation eller grupp för att inte skapa internationella konflikter.

EU och NATO-påverkan 

• Sveriges medlemskap i NATO kan innebära att det finns intressen i att tona ned händelser som kan ifrågasätta landets säkerhetspolitik. 

• Om gärningsmännen har kopplingar till en specifik grupp som är känslig i europeisk politik, kan det finnas en vilja att begränsa informationen för att undvika splittring inom EU eller NATO. 

                     Inrikespolitiska motiv 

​

Invandringsfrågan 

• Om gärningsmännen har utländsk bakgrund eller kopplingar till grupper med invandringsanknytning, kan det leda till ökad kritik mot Sveriges migrationspolitik. 

• Regeringen kan vilja undvika att ge ytterligare bränsle till debatten om brottslighet och invandring, särskilt om det riskerar att stärka högerpopulistiska partier. 

Polisens och rättsväsendets trovärdighet 

• Om det visar sig att polisen misslyckats med att förebygga eller snabbt ingripa vid attacken, kan det skada allmänhetens förtroende för rättsväsendet. 

• En mörkläggning kan syfta till att skydda polisens och säkerhetstjänstens anseende och undvika en kris inom myndigheterna. 

Social stabilitet och risk för upplopp 

• Om attacken skulle kunna kopplas till en viss grupp, kan det leda till social oro, demonstrationer eller våldsamma motsättningar mellan olika samhällsgrupper. 

• Staten kan välja att tona ned detaljerna för att undvika att attacken utnyttjas av extremistiska krafter som vill skapa splittring i samhället. 

Politisk överlevnad för regeringen 

• En skandal där staten anklagas för att dölja bevis eller ha misskött utredningen kan få stora politiska konsekvenser. 

• Regeringen kan vilja undvika att ge oppositionen argument för att kräva avgångar eller nya val. 

                         Sammanfattning 

​

Om det fanns flera gärningsmän vid skolskjutningen i Örebro 2025 och detta mörkläggs, kan det bero på en kombination av utrikes- och inrikespolitiska faktorer. Frågor om invandring, polisens oförmåga att skydda befolkningen och risken för social oro kan göra att staten undviker att offentliggöra viss information. Samtidigt kan internationella relationer och Sveriges rykte som ett stabilt och säkert land också spela en roll. 

​

Gärningsmän med gängtillhörighet eller politiska kopplingar kan ha ett ekonomiskt intresse i att mörklägga mord, och en otillräcklig utredning kan öka rättsosäkerheten i samhället. 

​

Bristande insyn från media och eventuella påtryckningar att inte rapportera sanningen kan förstärka misstron mot rättssystemet. Det är en utveckling som måste förhindras, genom transparens och inte genom att Åklagarmyndigheten till media framlägger att det finns en stor chans att förundersökningen aldrig kommer att offentliggöras. Detta framläggande i direkt anslutning till händelsen, kan ge vissa tecken, som kan tydas som att omständigheter och fynd på brottsplatsen, inte får redovisas till allmänheten. 

​

Det är därför av största vikt att privata ljudtekniker vågar redovisa vad de får fram. Samt att audiomaterialet skickas till utlandet för bearbetning av rättsvårdande myndigheter. Detta för det fall NFC inte har tillgång till tid, pga andra fall som ligger i pipelinen. Vidare bör en revidering av NFC audiosektion företas, för att säkerställa att det finns tillräckligt med personal samt utrustning, detta då digitala bevis i form av mobiltelefoner, kameror etc, enbart blir mer utvecklat i samhället. 

​

Även lokala länsavdelningar inom audiobearbetning bör startas (om det inte finns i dagsläget) för att kunna tillhandahålla en avlastningsplattform för NFC, som i dagsläget olyckligt numera ligger under polisen totala regi.  

 

Detta betyder att privatpersoner även i civilrättsliga skeenden, nekas bearbetningsuppdrag av NFC. Detta ger en direkt effekt på rättssäkerheten i form av att försvarsadvokater och begäran om bearbetning av audiomaterial, ligger i om åklagaren samt NFC har tid, eller anser att materialet kan ge något.  

​

Likväl om privatpersoner filmar eller har audiomaterial som kanske polisen inte vid en direkt avlyssning, kan uttolka något ur. Men som efter bearbetning kan frambringa viktiga uppgifter. Audiomaterial som kan tala både för, eller emot en person, som är misstänkt för brott. Alternativt blir oskyldigt anklagad för brott. Detta betyder att rättsvårdande myndigheter enskilt beslutar om bevisvärdet av material och kan därför styra såväl anmälningar, utredningar och i slutändan åklagarframgångar, eller motgångar.  

 

Domstolarna kan således vara helt utan vetskap om teknisk bevisning som inte framforskats eller godtyckligt ej undersökts av polismyndigheten, eller genom åklagares direktiv. Detta ger inte en rättssäker stat utan mer ett samhälle där utfallet av en rättegång beror på slumpen av utredningens detaljer och viljan att vända på varje sten i det initiala utredningsskedet.  

 

Domstolsutfall är även direkt kopplat till Åklagares självpreservation och påfyllnad av CV meriter, under hård press att prestera för en förtroendegivande statistik inom repektive myndighetsbudget.  Frågan om kollegial vänskap genom arbetsrelation med utredare och deras press att lösa brott, kan medföra en selektering där mantrat "en nedlagd förundersökning" visar att systemet fungerar, enligt Åklagarmyndigheten. Egentligen är en mer direkt framlägning att rättssystemet inte har resurser, samt är underbemannat emot grov organiserad brottslighet. 

​